Begrepp inom folkbildningen

Studieförbund
Ett studieförbund är en organisation med särskilt uppdrag att bedriva folkbildande och utbildande verksamhet. Ett studieförbund är dessutom en mötesplats för kultur, lärande och skapande. I Sverige finns totalt elva studieförbund varav SISU idrottsutbildarna är ett. Alla studieförbund har sin egen profil.

Folkbildningsanslag
Statens avsätter drygt 4 miljarder årligen till folkbildning. Anslaget fördelas mellan de 11 studieförbunden och de 150 folkhögskolorna. SISU tar emot folkbildningsanslag och har i uppgift att fördela anslaget till RF-SISU distrikten samt följa upp att anslaget används på ett ändamålsenligt sätt i relation till statens syfte och mål med folkbildningen.

Årlig rapportering
Årligen gör SISU en omfattande rapportering av hur folkbildningsanslaget används samt en beskrivning av verksamheten. Data skickas till Statistiska Centralbyrån för att få kunskap om deltagarnas utbildningsbakgrund och etnicitet. I mars varje år lämnar SISU dessutom rapporten En samlad bedömning till Utbildningsdepartementet. Den innehåller statistik om deltagarna och även en beskrivning av verksamheten och en bedömning av dess effekter.

Folkbildningsrådet
Folkbildningsrådet tar emot det folkbildningsanslag som fördelas till övriga studieförbund och folkhögskolor. De gör en årlig rapportering på liknande sätt som SISU gör samt fungerar som en kunskapsbank för folkbildning. Folkbildningsrådet tar fram underlag och fakta om folkbildningen för beslutsfattare, myndigheter, internationella organ och allmänhet.

Folkbildning och utbildning
Idrottsrörelsens folkbildningsverksamhet kännetecknas av det icke-formella lärandet där målet formuleras av deltagarna och där mötet mellan människor, lärandet av varandra och dialogen är det centrala. Frivillighet, lusta att delta, medskapande, närhet och tillgänglighet är andra starka kännetecken.

Idrottens utbildningsverksamhet däremot kännetecknas av ett mer formellt lärande där utbildningsplan och utbildningsmål i förväg är formulerade. Utbildningsinsatserna är ofta mätbara, tidsatta och paketerade efter ett givet koncept i syfte att ge en viss behörighet, förmedla kunskap för att uppfylla och utvecklas i en specifik roll eller funktion.

Vi ser folkbildning och utbildning som kommunicerande kärl. Människor inom idrottsrörelsen är i behov av såväl avgränsade utbildningsinsatser för specifik kunskap som av bildningsprocesser utan egentligt slut.

Statens mål med folkbildningspolitiken
Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.

Anordnarskap
RF-SISU distriktens folkbildning bedrivs med utgångspunkt i rollen som anordnare. Det är viktigt att föreningarna är medvetna om och synliggör samverkan, när de arrangerar folkbildning och utbildning tillsammans med oss. Som studieförbund har vi ansvar för den verksamhet vi är anordnare av.

Pedagogik
Folkbildningens pedagogik handlar om att stödja människor att utforma sin folkbildning utifrån intresse, förutsättningar och behov. Deltagarna har stort inflytande över vad och hur de vill lära sig. De söker och bygger sin egen kunskap genom dialog, interaktion och reflektion.

Studieförbundet ska se till att folkbildning erbjuds och genomförs samt stödja och möjliggöra enskildas och föreningars utveckling.

Mål formuleras tillsammans med samverkande förening utifrån behoven hos individ och förening. I praktiken innebär det att beakta både ett individperspektiv och ett föreningsperspektiv. Individperspektivet innebär att möta den enskilda människans intresse, behov och möjligheter att utvecklas och föreningsperspektivet har sin utgångspunkt i föreningens vilja och möjlighet att utvecklas.

Kvalitet
Som folkbildare är vår roll att erbjuda människor möjlighet att delta i verksamheten. Vårt bidrag är att utgöra ett pedagogiskt stöd, erbjuda lärande material och ha en dialog om var verksamheten kan genomföras för att skapa förutsättningar för lärande. Kvalitet bedöms utifrån hur pass väl vi lyckas svara upp mot deltagarnas behov och uppfylla deras förväntningar.

Planeringen sker tillsammans med ansvarig lärgruppsledare samtidigt som varje enskild deltagare är med och bidrar med sina tankar, idéer och erfarenheter.