Brist på träningstider hos var fjärde förening: "Det är fruktansvärt"

Riksidrottsförbundets anläggningsenkät från 2022 visade att var fjärde idrottsförening upplever ett stort behov av mer tid och nästan lika många tvingas säga nej till nya medlemmar på grund av detta. RF har med detta fördjupat sig i frågan för att synliggöra var problemet är som störst. Tre aspekter är särskilt tydliga vad gäller brist på tider; var i landet du bor, vem föreningen riktar sig till, och ägandeförhållanden. Resultaten visar att föreningar som finns i större städer och storstäder upplever större behov av mer tid och plats för sin verksamhet. Likaså spelar ägandeförhållanden in. De föreningar som hyr platsen de idrottar på upplever överlag större utmaningar att hitta tillräckligt med tider för sin verksamhet.

– Dessa aspekter är mer eller mindre kända sedan tidigare, men resultaten synliggör och bekräftar dessa utmaningar. Det är vanligtvis fler barn och ungdomar per byggd idrottsplats i våra större städer. Det blir därmed en konkurrens om den tid som finns tillgänglig, säger Jonnie Nordensky, projektledare för plats för idrott.

Ännu mer oroande är att föreningar med större andel medlemmar som är barn och ungdomar – desto vanligare är det att föreningen har problem att hitta tillräckligt med tider. Skillnaden är dessutom stor. I föreningar som främst riktar sig till barn och ungdomar upplever knappt hälften (43 procent) att de är i stort behov av fler tider. Det kan jämföras med 15 procent som upplever samma behov av föreningar som riktar sig till vuxna. Sambandet ser likadant ut i såväl landsbygdskommuner som storstadskommuner.

Har ungdomar på kö – men saknar träningstider

I Västernorrland är det föreningar som har en stor andel barn och ungdomar som medlemmar i större utsträckning upplever brist på tider. Svårast att hitta tillräckligt med tider upplever de föreningar som nästan enbart har barn i sin verksamhet. Av dem uppger 35 procent att de saknar tillräckligt många träningstider.

En av de föreningar som upplever brist på tider är KFUM Basket Härnösand. Föreningen återupplivades förra året efter att ha varit vilande under några år och nu har man ett 50-tal aktiva barn och ungdomar fördelade på tre lag igång, och dessutom äldre ungdomar på kö som skulle vilja börja.

– Det är fruktansvärt. Det är slagsmål om tiderna. När vi startade föreningen igen fick vi först bara en tid på fredagkvällar halv åtta och ville vi ha fler skulle det bli senare tider. Men det funkar ju inte att ha så sena tider med små barn, säger Mikael Selmros, en av två som väckte liv i föreningen igen.

Nu har härnösandsföreningen verksamhet i två hallar, en mindre gympasal för de yngre barnen där höjden på korgarna inte spelar någon roll och en större för barnen mellan 11 och 14 år. I den sistnämnda har de två tillfällen i veckan. Inför årets säsong – som startar om en vecka – har föreningen krigat till sig bättre träningstider då föreningar med vuxna deltagare helt sonika fick flytta på sig. En dag i veckan tränar både tjejerna och killarna tillsammans, den andra dagen har de längre tid att tillgå så barnen kan träna varsitt pass efter varandra.

KFUM Basket Härnösand hamnar lite i ett moment 22. De vill utöka verksamheten med ungdomarna som köar men har både brist på träningstider och på ledare. Det sistnämnda går dock att lösa, konstaterar Selmros.

– Om vi visste att det fanns halltider så vore det lättare att lösa tränarbiten. Det behövs helt enkelt fler idrottshallar, säger han.

Tillgången är avgörande

– Det är allvarligt och oroväckande att så många barn- och ungdomsföreningar upplever en brist på tider för att bedriva sin verksamhet. Att behöva tacka nej till nya medlemmar är både en förlust för föreningen och samhället. Många föreningar gör vad de kan för att få ihop sina scheman, men barn och ungdomar kan inte anpassa sig som vuxna säger Karl-Erik Nilsson, ordförande för Riksidrottsförbundet.

För föreningen blir tillgången till anläggningar och idrottsmiljöer helt avgörande för verksamheten och i förlängningen folkhälsan i stort. Att tvingas tacka nej till nya medlemmar på grund av platsbrist är en direkt motvikt till detta. På anläggningen eller idrottsmiljön pågår inte bara den fysiska ansträngningen. På platsen sker möten över gränser, folkbildning, läxläsning samtidigt som platsen har möjlighet att bidra till ökad trygghet i vår omgivning med levande stadsdelar och möjlighet till en meningsfull fritid.

– Träningstider är en flaskhals för många barn- och ungdomsföreningar i våra städer. Kommunen och idrottsföreningarna kan inte bära det här oket själva. Vi ligger 25 år efter Danmark i att samla kunskap och stimulera nybyggnation av idrottsanläggningar för dagens och framtidens behov. Regeringen behöver sätta fart för att komma i kapp och inrätta en nationell anläggningsfond för att hjälpa till att bygga bort bristen på idrottsytor, säger Karl-Erik Nilsson, ordförande Riksidrottsförbundet.

För att lösa problemet så anser Riksidrottsförbundet att följande behöver göras:

• Föreningslivet behöver vara anpassningsbart och öppen för nya idéer.
• Kommuner behöver ständigt arbeta med sin anläggningssituation och utvärdera var behoven är som störst.
• Staten behöver bidra med en nationell anläggningsfond som en katalysator för nya innovativa anläggningar.

Under tisdagen den 29 augusti besöker representanter från Riksidrottsförbundet, tillsammans med bland annat idrottsminister Jakob Forssmed, Danmark för att ta del av hur deras nationella anläggningsfond bidragit till innovativa lösningar.