Idrottens förflyttning under strategi 2025: Jämställdhet för en framgångsrik idrott
Den svenska idrottsrörelsen enades 2015 om Strategi 2025, en gemensam riktning och ett förändringsarbete som sedan 2018 har byggt på fem långsiktiga utvecklingsresor. När strategiperioden nu närmar sig sitt slut ger vi här en inblick i hur idrotten i Västerbotten, och i landet som helhet, har utvecklats inom varje utvecklingsresa – och vilka områden som behöver stärkas framåt.
Sidan uppdaterades: 25 november 2025
Jämställdhet för en framgångsrik idrott är en av fem prioriterade utvecklingsresor inom idrottsrörelsens Strategi 2025. Målet har bland annat varit att alla, oavsett kön, ska ha samma makt att delta, leda och påverka sin idrott och sitt deltagande i idrottsrörelsen. Genom riktade insatser har vi på RF-SISU Västerbotten arbetat för att bidra till en förflyttning, både i länet och nationellt.
Åsa Johansson, idrottskonsulent på RF-SISU Västerbotten och en av de ansvariga för utvecklingsresan i länet, ger sin syn på förändringsarbetet och vilka konkreta förflyttningar som skett under strategin.
– Förflyttningsakten i jämställdhetsarbetet varierar mellan olika nivåer och områden inom idrotten. På aktivitetsnivå ser vi att flickor och pojkar deltar i idrott i ungefär samma utsträckning, men flickor tenderar att sluta tidigare än pojkar. Samtidigt har fördelningen av träningstider blivit mer rättvis, vilket tyder på att flickors idrottande värderas likvärdigt. Även inom mediebevakningen har det skett en förändring, där normen för en kommentator historiskt sett varit en man. Idag ser vi flertalet kvinnor som får möjlighet att jobba med idrott utifrån sin kompetens inom journalistik eller idrott.
Ökning av kvinnliga ledare inom idrotten
Jämställdhetsarbetet och idrottsrörelsen strategiska beslut kring representation har gjort stor skillnad för, inte minst inom specialidrottsförbundens styrelser och valberedningar. År 2015 hade knappt hälften av specialförbunden jämställda styrelser, medan det nu är över 90 procent i både styrelser och valberedningar.
Framstegen märks inte bara i beslutsrummen, utan även på förbundsnivå och i landslagen. Enligt Riksidrottsförbundets siffror från 2024 är 35 procent av landslagsledarna kvinnor, jämfört med 29 procent 2017. Den största ökningen har skett kring damlandslagens huvudtränare, där andelen kvinnor har stigit från 28 procent 2017 till 50 procent 2024.
Önskat läge 2025: Jämställdhet för en framgångsrik idrott
"2025 har vi en jämställd idrott. Idrottsrörelsen ser en jämställd verksamhet som en förutsättning för, och ett tecken på, en framgångsrik och hållbar idrott. Alla oavsett kön har samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen. Möjligheterna är lika för alla oavsett kön, att utöva och leda idrott. Alla som vill, oavsett kön, ska få vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Idrotten utformar verksamheten så att den ger alla som deltar en trygg gemenskap. Alla oavsett kön har lika stort inflytande i beslutande och rådgivande organ. Uppdrag i förbunds- och föreningsstyrelser är tydligare kopplade till jämställdhetsmålen. Arbetsformer och fördelning av uppdrag utformas så att alla oavsett kön har samma möjligheter att medverka och påverka. Idrottsrörelsen tillämpar jämställdhetsintegrering i sin verksamhet."
Ett exempel på jämställdhetsarbete i Västerbotten är Region Norr Ishockeyförbunds satsning på att stärka kvinnligt ledarskap. Inom ramen för Svenska Ishockeyförbundets långsiktiga utvecklingsplan, Strategi 2030, har förbundet arbetat målmedvetet för att öka antalet flick- och damspelare samt kvinnliga ledare i sporten. Inom ramen för satsningen erbjöds under hösten 2023 en kostnadsfri grundkurs för kvinnor, det första steget i förbundets tränarutbildning.
– Ju fler kvinnliga ledare vi får in i idrotten, desto mer självklart blir det för unga tjejer att vilja stanna kvar längre inom idrotten. När de ser kvinnor som tränare, ledare eller i styrelser, blir det lättare att känna igen sig och tänka att 'här finns det plats för mig också'. Det handlar om att skapa förebilder och visa att tjejer har lika mycket att bidra med, både på planen och i beslutsrummen. Kvinnliga ledare gör idrotten mer välkomnande, och deras erfarenheter och perspektiv gör verksamheten både starkare och mer inkluderande.
Vad tror du förflyttningen inom jämställdhetsarbetet beror på?
– Vår analys visar att utvecklingen följer en generell trend i samhället, där förbunds- och föreningsstyrelser i allt större utsträckning speglar samhället med fler kvinnor och yngre personer i ledande roller. Jämställdhet och kvinnors rättigheter har länge varit frågor som främst drivits av kvinnor, men idag ser vi att allt fler män engagerar sig. Det är en positiv förändring som stärker idrottens utveckling.
Resans utveckling framåt – bryta normer och strukturer
För att följa utvecklingen inom länets idrottsrörelse skickar vi på RF-SISU Västerbotten årligen ut en enkät till länets ordföringar som får svara på hur deras föreningar arbetar med jämställdhet. I den senaste undersökningen från 2024 uppgav nästan hälften av ordföringarna att det finns en ”stor övervikt” eller ”övervikt” av män bland ledarna i deras förening. På frågan om föreningen har en plan, policy eller liknande för att arbeta mot en mer jämställd idrott svarade drygt 30 procent ja. Bland de föreningar som RF-SISU Västerbotten har samverkat med under året är motsvarande siffra något högre, strax över 40 procent.
På frågan om vad som behöver utvecklas framöver, svarar Åsa så här:
– För att ta nästa steg i jämställdhetsarbetet behöver idrottsrörelsen aktivt utmana och förändra rådande normer. Maskulina normer och språkbruk i träningsmiljöer gör det svårt för kvinnor att etablera sig som ledare. Många upplever att de måste bevisa sin kompetens mer än män och att de ofta står utanför informella nätverk där viktiga beslut tas. Att bryta dessa strukturer är avgörande för att skapa en inkluderande kultur där alla har lika möjligheter att leda och påverka, avslutar Åsa.
Sidan publicerades: 19 november 2025
Kontakt
Åsa Johansson
Idrottskonsulent
Sakkunnig i mångfald och integration
Kommunansvar: Malå, Sorsele, Storuman, Norsjö.