
Idrottens förflyttning under strategi 2025: Inkluderande idrott för alla
Den svenska idrottsrörelsen enades 2015 om Strategi 2025, en gemensam riktning och ett förändringsarbete som sedan 2018 har byggt på fem långsiktiga utvecklingsresor. När strategiperioden nu närmar sig sitt slut ger vi här en inblick i hur idrotten i Västerbotten, och i landet som helhet, har utvecklats inom varje utvecklingsresa – och vilka områden som behöver stärkas framåt.
Sidan uppdaterades: 24 november 2025
Inkluderande idrott för alla är en av fem prioriterade utvecklingsresor inom idrottsrörelsens Strategi 2025. Målet har bland annat varit att alla oavsett kön, ålder, bakgrund eller andra förutsättningar välkomna till idrottsföreningen, samt att föreningens verksamhet ger människor med olika förmåga möjlighet att vara med. Genom riktade insatser har vi på RF-SISU Västerbotten arbetat för att bidra till en förflyttning, både i länet och nationellt.
Åsa Johansson, idrottskonsulent på RF-SISU Västerbotten och en av de ansvariga för utvecklingsresan i länet, ger sin syn på förändringsarbetet och vilka konkreta förflyttningar som skett under Strategi 2025.
– Idrottens inkluderingsarbete har förändrats de senaste tio åren med ett ökat politiskt och ekonomiskt stöd för att inkludera nyanlända, personer i utsatta områden och personer med funktionsnedsättningar, även om det fortfarande finns utmaningar med rasism och sexism. Arbetet har gått från att vara reaktivt till att bli en del av en bredare strategi, med fokus på långsiktighet, samverkan och anpassning till individens behov.
Ny målgrupp och inkludering av parasport
Inom ramen för förflyttningsarbetet startade Riksidrottsförbundet 2020 satsningen Idrott 65+, med syftet att främja fysisk aktivitet bland personer som är 65 år och äldre. Målet har varit att sänka trösklarna för deltagande i idrott, oavsett tidigare erfarenhet eller ambitionsnivå.
– Lavsjö ISS är ett fint exempel på en förening i länet som nu erbjuder aktivitet för äldre. Föreningen använder byagården som samlingsplats innan deltagarna tränar tillsammans, utomhus eller inomhus beroende på väder och behov. Utöver träningen deltar gruppen i folkbildning, utbildningar och sociala aktiviteter som fika, vilket stärker både hälsa och gemenskap.
Önskat läge 2025: Inkluderande idrott för alla
"2025 känner sig alla oavsett kön, ålder, bakgrund eller andra förutsättningar välkomna till idrottsföreningen. Föreningens verksamhet ger människor med olika förmåga möjlighet att vara med. Träningen utvecklas på ett hållbart sätt efter individens kapacitet vilket utvecklar rörelseförståelse. 2025 speglar medlemmarna i idrottsrörelsen befolkningen i Sverige. Möjligheten att träna, tävla och engagera sig i en förening är inte beroende av individens ekonomiska förutsättningar eller var man bor."
En annan viktig förflyttning skedde 2017 när Riksidrottsförbundet och Parasport Sverige tog en gemensam riktning mot att inkludera paraidrottare och deras idrottsföreningar inom respektive specialidrottsförbund. Idag är det flera SF (specialidrottsförbund) som inkluderat paraverksamhet och förflyttningen pågår även i Västerbotten.
– Historiskt har parasport organiserats separat, men nu strävar man efter att inkludera paraidrottare i den ordinarie verksamheten. Syftet är att skapa jämlika möjligheter att delta i idrott och att förflytta fokus från para till själva idrotten, exempelvis att parainnebandy ska vara en naturlig del av svensk innebandy, säger Åsa och fortsätter:
– Det finns flera bra exempel i länet, där Umeå Simsällskap är ett av dem. De har inkluderande simgrupper där personer med olika funktionsvariationer tränar tillsammans med andra. Ett annat exempel är KFUM Basket som erbjuder rullstolsbasket som en del av sin ordinarie basketverksamhet. Föreningen arbetar aktivt med att integrera träning och tävling för både stående och sittande spelare.
Bidragande faktorer till utvecklingen
Nycklar till förflyttningarna har bland annat varit Riksidrottsförbundet och Riksidrottsstyrelsens beslut om satsningen på 65+ samt inkluderingen av parasport.
– Effekterna av dessa satsningar har vuxit fram tack vare att specialdistriktsförbund och föreningar fått goda förutsättningar att arbeta med frågorna. Genom insatser som projektstöd, dialog, anpassade anläggningar och utbildningar har arbetet kunnat ge resultat och bidra till en mer tillgänglig och inkluderande idrott för fler.
Även ökad kunskap har varit en bidragande faktor. Med hjälp av analysverktyg har idrottsrörelsen kunnat identifiera var insatser behövs för att öka deltagandet inom idrotten. Genom riktade insatser mot områden har strategiska planer i samverkan med det lokala föreningslivet tagits fram.
– Ersboda i Umeå är ett exempel där samverkan med skola, fritid, näringsliv och kommunen lett till konkreta resultat. Vi har dessutom stöttat föreningen i att stärka både styrelse och kansli. Genom coachning och projektstöd har föreningens barn- och ungdomsutvecklare kunnat driva inkluderande aktiviteter och nyrekrytering. Resultatet har varit mycket positivt, där ungefär 190 nya unga medlemmar har anslutit till föreningen.
Resans utveckling framåt – trygghet, ekonomi och engagemang
För att idrottsrörelsen ska fortsätta utvecklas inom inkludering och jämställdhet, lyfter Åsa tre områden som särskilt viktiga för att driva arbetet framåt.
– Dels behöver idrotten fokusera på att skapa trygga miljöer där olikheter ses som en styrka och tillgång. Genom att värdesätta mångfald och arbeta aktivt med trygghet kan idrotten bli mer relevant och tillgänglig för fler. Den andra utmaningen är att trösklarna för att delta i idrott har förändrats. Idrotten blir allt dyrare, och kommersialisering och professionalisering sker redan i unga åldrar. Vi behöver komma ihåg att det är barn idrotten riktar sin verksamhet till, inte proffs. Därför måste idrottsrörelsen säkerställa att ekonomin inte blir en bromskloss för barns möjlighet att delta.
Det tredje området som lyfts som särskilt viktigt är rollen som vårdnadshavare.
– De är nyckeln till att få in barnen i idrotten och till viss del även att de stannar kvar. En viktig fråga framåt är hur idrottsrörelsen kan underlätta och uppmuntra föräldrars engagemang, oavsett socioekonomisk bakgrund, civilstånd eller arbetssituation. Ett barns möjlighet att idrotta ska inte vara beroende av föräldrarnas livssituation.
Sidan publicerades: 14 november 2025
Kontakt
Åsa Johansson
Idrottskonsulent
Sakkunnig i mångfald och integration
Kommunansvar: Malå, Sorsele, Storuman, Norsjö.