Idrottens förflyttning under strategi 2025: Ny syn på träning och tävling
Sedan 2018 har idrottsrörelsen i Sverige arbetat med Strategi 2025 – ett gemensamt förändringsarbete som har byggt på fem långsiktiga utvecklingsresor. När strategiperioden nu närmar sig sitt slut ger vi här en inblick i hur idrotten i Västerbotten, och i landet som helhet, har utvecklats inom varje resa – och vad idrotten behöver arbeta med framåt.
Sidan uppdaterades: 29 oktober 2025
Ny syn på träning och tävling är en av fem prioriterade utvecklingsresor inom idrottsrörelsens Strategi 2025. Målet har bland annat varit att vi 2025 har en hållbar idrottsrörelse, där alla får plats att idrotta utifrån sina villkor oavsett ambition, ålder, kön, prestationsnivå eller andra förutsättningar. Genom riktade insatser har vi på RF-SISU Västerbotten arbetat för att bidra till en förflyttning, både i länet och nationellt.
Lisbet Olofsson, idrottskonsulent på RF-SISU Västerbotten och en av de ansvariga för utvecklingsresan i länet, ger sin syn på förändringsarbetet och vilka konkreta förflyttningar som skett under Strategi 2025.
– Vi ser att det sker positiva förflyttningar inom både lagidrotter och individuella idrotter. Framför allt handlar det om införandet av nya tävlingsregler, träningsmetoder och sätt att organisera verksamheten. Dessa förändringar har gjort att förbunden kunnat skapa bättre förutsättningar för en idrott som i högre grad möter barn och ungas behov, säger Lisbet Olofsson.
Önskat läge 2025: Ny syn på träning och tävling
"2025 har vi en hållbar idrottsrörelse där alla får plats att idrotta utifrån sina villkor oavsett ambition, ålder, kön, prestationsnivå eller andra förutsättningar. Träning och tävling utformas på ett hållbart sätt så att utövaren mår bra, har roligt och utvecklas under hela livet. Ledarskapet fokuserar på glädje och prestation snarare än på resultat.
Fler tar del av positiva idrottsupplevelser, känner sig kompetenta och delaktiga samt har möjlighet att utveckla och förbättra sin prestation. Det gör att fler vill och kan idrotta längre och den som vill ska få möjlighet att nå sin verkliga idrottsliga potential. Det ger, förutom fler utövare totalt sett, också fler hållbara och framgångsrika elitidrottare och internationella medaljer.
Alla tränar, det har vi gemensamt. De som vill tävlar. Föreningarna kompletterar varandra och samverkar både med varandra och med andra aktörer. Det finns alternativ för människor med olika ambitioner – inom idrottsrörelsen, hela livet. 2025 har idrotten på alla nivåer utvecklat strukturer, stödsystem och beteenden, vilket bidragit till att medlemmarna är mer aktiva under längre tid. Det är naturligt att idrotta i en förening under hela livet."
Förändringar i spel- och tävlingsmoment
Under de senaste åren har flera lagbollsporter genomgått viktiga förändringar i hur barn tränar och tävlar. Genom att införa nya spelformer med mindre planer, färre spelare och mindre mål har idrotterna blivit mer anpassade till barns fysiska och kognitiva utveckling.
– Till exempel har fotbollen infört 3 mot 3 med sarg. Det minskar antalet avbrott, ökar bollkontakten och ger barnen fler möjligheter att vara aktiva och delaktiga. Även inom alpina sporter har tävlingsformerna utvecklats för att bättre möta barns behov. Istället för traditionella tidtagningar och placeringar erbjuds nu teknikmoment, hinderbanor och fria åk där alla får vara med. Lekbanor och fria ytor bredvid tävlingsbanan gör att barnen kan fortsätta åka skidor även efter att tävlingsdelen är avslutad.
Många idrotter har också aktivt valt att tona ner eller helt ta bort resultatrapportering, tabeller och utslagning i de yngsta åldersgrupperna.
– Syftet med förändringen är att skapa en tryggare och mer utvecklande miljö för barn, där fokus ska vara på rörelseglädje och lärande, snarare än prestation och jämförelse. Genom att ta bort ranking och utslagning ges barn möjlighet att delta på sina egna villkor, utan press att prestera eller rädsla för att bli bortvalda. Det främjar en kultur där alla får vara med, oavsett nivå eller erfarenhet, och där träningen kan anpassas efter individens behov snarare än tävlingssystemets krav. När resultatfokus minskar, ökar också möjligheten till lekfullhet och kreativitet i träningen. Barn får prova, misslyckas och utvecklas i sin egen takt, vilket stärker både självförtroende och motivation.
Faktorer till förflyttningen – specialidrottsförbund som vägvisare
I takt med att de nya riktlinjerna för Strategi 2025 började gälla, tog flera specialidrottsförbund ett tydligt ansvar för att utveckla idrotten i en riktning som bättre passar barn och ungdomar. Genom att införa nya tävlingsregler, träningsmetoder och pedagogiska modeller har de skapat legitimitet för föreningar att göra viktiga förflyttningar.
– Det har inte alltid varit en enkel process, förändring möter ofta motstånd men efter en tid har föreningar behövt anpassa sig till de nya riktlinjerna, vilket också påverkat hur träning bedrivs i vardagen.
Resans utveckling framåt – fokus på glädje och delaktighet
Utvecklingen av tränings- och tävlingsformer behöver fortsätta även framöver.
Det handlar om att fortsätta sänka trösklar och skapa nya vägar in i idrotten där fler får möjlighet att träna och tävla. Samtidigt behöver vi utforska och definiera vad deltagarna själva upplever som roligt och meningsfullt.
– Det är viktigt att erbjuda valmöjligheter i träningen, där deltagarna får vara med och påverka innehåll och upplägg. Samtidigt bör träningen bidra till att utveckla en bredd av fysiska förmågor, inte bara tekniska färdigheter, utan också skapa en känsla av att varje individ är värdefull och en del av gemenskapen. När dessa tre grundstenar finns på plats: delaktighet, mångsidig utveckling och social tillhörighet, ökar sannolikheten att barn och unga väljer att stanna kvar i föreningen över tid, avslutar Lisbet.
Sidan publicerades: 29 oktober 2025
