En av fyra idrottsföreningar har brist på plats

30 procent av uppländska idrottsföreningar har stort behov av mer tid eller plats för sin verksamhet och nästan lika många tvingas tacka nej till nya medlemmar på grund av det. Det är en särskilt stor utmaning för barn- och ungdomsföreningar där 38 procent upplever ett behov av mer plats. Det visar Riksidrottsförbundets nationella anläggningsenkät som genomförs vart fjärde år.

– Barn behöver vara aktiva och röra på sig – inte stå och vänta i kö. För att det ska fungera krävs dock tillräckligt med ytor för idrottsföreningarna. Regeringens satsning på 250 miljoner kronor för 2026 och 2027 är ett bra första steg, men arbetet måste fortsätta långsiktigt under många år. Därför skulle jag vilja uppmana politikerna i våra tio kommuner att ta fram hållbara lokalförsörjningsplaner, som satsar på idrottsanläggningar och miljöer för fysisk aktivitet. Det är en investering som kommer att göra skillnad för generationer framöver, säger Anna Jonson, ordförande för RF-SISU Uppland.

Fyra av tio föreningar ser behov av renovering av sina idrottsytor

Eftersatt underhåll, slitna omklädningsrum, mögel, dålig ventilation och skaderisker. 41 procent av idrottsföreningarna upplever ett renoveringsbehov av platsen där de bedriver sin verksamhet. Behovet av renovering skiljer sig dock åt beroende på ägandeform. Bland föreningar som själva äger och ansvarar för driften av platsen uppger 48 procent att behovet är stort. När föreningen i stället hyr idrottsytan av kommunen är motsvarande andel 42 procent. Bland föreningar som hyr av en privat aktör är andelen betydligt lägre, 22 procent.

– Många av våra idrottsplatser uppfördes under 1960- och 70-talen och de satsningar som gjordes då har haft en avgörande betydelse för idrottsrörelsens utveckling. I dag är dock många av dessa anläggningar i behov av omfattande renovering, både i tätorter och på landsbygden. Idrottsrörelsen och kommunerna står därför inför betydande utmaningar framöver. Kommunerna har ett stort ansvar och i våra samtal med dem är anläggningsfrågan ständigt prioriterad. Samtidigt har staten en viktig uppgift, inte minst genom att driva på utveckling och innovation, säger Dag Söderberg, distriktsidrottschef hos RF-SISU Uppland.

Stora investeringar krävs i hockeyhallen

En förening som äger och driftar sin anläggning och har stora renoveringsbehov är Hallsta IK (ishockey). Föreningen behöver åtgärda taket på ishallen, eftersom det läcker och orsakar kondensproblem. Isoleringen blir blöt, vilket leder till fukt och risk för mögelbildning.

– På hösten regnar det dessutom in och vattnet droppar ner på isen. Dropparna fryser och bildar ojämnheter som måste hackas bort innan isen kan spolas, berättar föreningens ordförande Jan Nylin.

Hallsta IK inväntar nu offerter, både på ett avfuktningsaggregat och på ett nytt tak. Det finns även planer på att installera solceller, men det är inte möjligt i nuläget eftersom taket är i så dåligt skick.

En annan viktig åtgärd är att gjuta en platta för isen. Idag ligger den på en sandbädd.

– Om en platta gjuts behöver man inte bygga så tjock is och dessutom skulle anläggningen kunna användas för fler ändamål när isen smälts eller tas bort under resten av säsongen, förklarar Jan Nylin.

Föreningar pressas av ökade kostnader

Preliminära siffror från RF-SISU Upplands årliga föreningsenkät visar att nästan två tredjedelar av föreningarna har fått ökade kostnader för idrottsytor under de senaste tre åren, medan endast en mycket liten andel – cirka 1,5 procent – upplever att kostnaderna har minskat. Andelen som haft ökade anläggningskostnader är störst bland föreningar som själva äger sina anläggningar (78 procent), följt av dem som driver men inte äger (68 procent), och något lägre när kommunen står som ägare (62 procent). Drygt hälften av föreningarna uppger att de ökade kostnaderna har haft en tydlig påverkan på verksamheten.

Den klart vanligaste konsekvensen är höjda medlems‑, tränings‑ och deltagaravgifter för att täcka ökade hyror, el‑ och driftskostnader. Dessutom tar anläggningskostnader större utrymme, vilket minskar resurser till bland annat materialinköp och verksamhetsutveckling. Detta har resulterat i mer begränsad verksamhet, med färre träningstillfällen och sämre tillgänglighet. Samtidigt skjuts investeringar och underhåll upp, vilket sliter på anläggningarna, och beroendet av bidrag, sponsring och ideellt arbete ökar.

Från dyra hyror till hållbar verksamhet

Brottningsföreningen Uppsala Atletklubb är en av de föreningar som haft en tuff situation, där de länge bedrev sin verksamhet i tillfälliga gymnastiksalar med återkommande praktiska utmaningar. De gick därefter vidare till en hyrd lokal som till en början fungerade, men som snabbt blev ekonomiskt ohållbar efter en hyreshöjning på 25 procent. Jakten på en ny lokal blev därför avgörande, och efter att ha tittat på flera alternativ som antingen var för små eller för dyra, hittade de till slut ett nedslitet garage med stor utvecklingspotential.

Edina Bajic, som är kassör i Uppsala Atletklubb, berättar att de med hjälp av stöd från RF-SISU Uppland kunde rusta upp och anpassa lokalen till verksamheten. Den nya, lägre hyran har gett föreningen en stabil ekonomi där intäkterna täcker kostnaderna, vilket gör att de slipper höja avgifterna och i stället kan satsa på att utveckla verksamheten och stötta sina medlemmar. Samtidigt innebär lösningen ett ökat ideellt ansvar för drift och skötsel, men föreningen ser det som en tydlig förbättring jämfört med tidigare situation.

– Vi kan äntligen andas igen, säger Edina Bajic.

Prioriterade utvecklingsområden på föreningarnas idrottsplatser

I Riksidrottsförbundets anläggningsenkät fick idrottsföreningarna svara på vad de önskar utvecklas på den plats där föreningen idrottar. De mest förekommande svaren var:

1. Renovering av anläggningen/platsen 44%
2. Bättre anpassad anläggning/plats som uppfyller föreningens behov 37%
3. Minskade kostnader kopplat till anläggningen/ platsen 32%
4. Tillgång till fler tider 24%
5. Tillgång till fler aktivitetsytor/mer plats 22%

Vilka önskemål idrottsföreningar har skiljer sig mellan exempelvis vilken idrott som utövas och vilken typ av verksamhet som föreningen bedriver.

– Därför är det av stor vikt att kommuner i ett tidigt skede involverar föreningslivet när idrottsanläggningar och idrottsmiljöer planeras. Fler kommuner bör också ta fram en aktiv anläggningsstrategi för att skapa en bild av nuläge, behov och framtida förutsättningar, säger Jonnie Nordensky, avdelningschef Plats för idrott, Riksidrottsförbundet.

Stort söktryck på statligt stöd till idrottsanläggningar

I januari i år meddelade regeringen att Riksidrottsförbundet tilldelas 240 miljoner under 2026 för att delfinansiera utvecklingen av idrottsanläggningar och idrottsmiljöer. Fyra veckor efter att ansökan öppnat hade idrottsföreningar skickat in ansökningar motsvarande 120 miljoner kronor. I slutet av april, tre månader efter öppnandet, var den siffran knappt 400 miljoner kronor.

Om undersökningen

Riksidrottsförbundets enkät skickades ut den 28 januari 2026 och sista svarsdag var den 24 mars. I Uppland besvarades enkäten av 290 idrottsföreningar från 61 idrottsförbund och samtliga tio kommuner. Riksidrottsförbundet har granskat respondenterna och kan konstatera att gruppen är representativ för idrottsrörelsen utifrån storlek, geografi och idrott.