Glädjande siffror i Småland: Barn- och ungdomsidrotten återhämtar sig

Coronapandemin slog hårt mot idrottsrörelsen, särskilt mot barn och ungdomar, med sina skarpa restriktioner för både träning och tävling.

Antalet deltagartillfällen inom den småländska barn- och ungdomsidrotten, liksom i hela landet, sjönk under pandemiåren (2020–2022) och efterföljande period har föreningar och förbund arbetat hårt för att både locka gamla och nya deltagare till idrotten.

Nu visar färsk så kallad LOK-stödsstatistik från Riksidrottsförbundet att småländsk idrottsrörelse återigen når deltagarnivåer i paritet med nivåer innan pandemin.

Förkortningen LOK står för statligt lokalt aktivitetsstöd, och avser att stödja idrottslig föreningsverksamhet för barn och ungdomar mellan 7 och 25 år (för deltagare med funktionsnedsättning finns ingen övre åldersgräns). Genom LOK-stödet mäts varje år barn och ungdomars deltagande i föreningsidrotten.

– I den aktuella statistiken kan vi nu se att vi i Småland är uppe på samma deltagarnivåer som vi hade 2019, året innan pandemin drog i gång. Det är så klart oerhört glädjande att se att barn och ungdomar deltar på samma sätt igen, säger Rickard Strandberg, distriktsidrottschef på RF-SISU Småland.

Distriktsidrottschefen menar att det är ett gott samarbete mellan både det ideella och det offentliga som möjliggjort den goda trenden av återhämtning sett till deltagartillfällen.

– Först och främst är det de ideella idrottsföreningarna och alla fantastiska ledare som drar det stora lasset. Samtidigt har det ekonomiska stödet från såväl staten som Smålands tre regioner och 33 kommuner varit avgörande för att ta sig igenom den värsta krisen.

Även om deltagartrenden är positiv poängterar Rickard Strandberg också att pandemin slog särskilt hårt mot vissa idrotter och att där kämpar föreningar fortfarande med tappet av idrottare.

– Samtidigt som vi gläds åt de nya siffrorna kan vi konstatera att det är stora skillnader mellan olika idrotter. Kampsportidrotter och idrott för personer med funktionsnedsättning är exempel där återhämtningen går långsammare och det är också de som drabbades hårdast under pandemin. Här behöver vi samverka för att ge dessa föreningar det stöd de behöver för att klara sin återhämtning, menar Rickard Strandberg.

Tyvärr är statistiken inte nedbruten på läns- eller kommunnivå ännu, men framöver kommer RF-SUSU Småland att analysera om och varför det kan skilja mellan kommunerna i Småland. Men utifrån den nationella statistiken ser vi på ett övergripande plan att storstadskommuner samt glesbygdskommuner med besöksnäring klarat sig bäst medan landsbygdskommuner och pendlingskommuner klarat sig sämre.