Trygg och inkluderande idrott

Mänskliga rättigheter är det mest fundamentala i vårt samhälle och något som vi värnar om. Att någon utsätts för kränkningar,hot eller våld på grund av vem de är får inte hända. Enligt svensk lag är det 7 grunder som vi tar hänsyn till som identifierats att personer lättare blir kränkta eller orättvist behandlade.

• Kön
• Könsidentitet och könsuttryck
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Funktionsnedsättning
• Sexuell läggning
• Ålder

Kika in på vår sida med förklaringar och exempel på hur föreningar arbetar med grunderna idag.

RF-SISU Skåne vill verka för och stötta föreningar i sitt arbete för jämställdhet. Jämställd idrott innebär att alla får vara med på lika villkor och får samma förutsättningar. Vi har utöver metoder och utbildningar, våra konsulenter som kan hjälpa vid processer och utvecklingstillfällen med föreningen.

Läs mer om jämställdhet

Föreläsningen Rädda små pojkar - med Albin Nerman.

Albin har erfarenheter inom machokulturen som han lyfter fram i sin monolog på ett gripande sätt.

RF-SISU Skåne vill att alla i idrottsrörelsen ska känna sig välkomna, oavsett kön, hudfärg, och sexuell läggning. Genom att använda regnbågssymboler, bland annat i våra regnbågsbindlar, och delta i prideparader vill vi uttrycka öppenhet och mångfald. Ofta är det en process att arbeta med normer och hur föreningen kan skapa ett tryggare klimat för hbtqi-personer.

Läs mer om HBTQI+

Fysisk aktivitet och gemenskap har stor positiv effekt på människors hälsa och livskvalitet. Att vara aktiv i en idrottsförening ger möjlighet till fysisk aktivitet, men också till ett positivt socialt sammanhang.

Läs mer om idrott för äldre

I RF-SISU Skånes arbete med idrott för personer med funktionsnedsättning bidrar vi med processledning, expertkompetens samt utbildning för föreningar och Specialdistriktsförbund. Vad innebär de olika begreppen och vilka möjligheter finns?

Läs mer om Idrott för personer med funktionsnedsättning

Idrottsklivet är en satsning som möjliggörs genom medel från regeringen för att ge fler barn och ungdomar möjlighet till en meningsfull fritid och att bli en del av idrottens gemenskap. Syftet är att stärka idrottsrörelsens närvaro i de områden som Polismyndigheten benämner som utsatta.

Läs mer om Idrottsklivet

Verksamhet på planen

"Keep it simple"

Det kan framstå som komplicerat att arrangera aktiviteter för grupper som kanske inte tidigare har prövat på en specifik idrott eller som inte talar svenska. De allra flesta föreningar med erfarenhet av aktiviteter för nya målgrupper menar dock att själva träningspassen vanligtvis är oproblematiska. Glöm inte bort att ni på lokal klubbnivå har stor vana av att möta unga med olika bakgrund och erfarenhet – och ni är dessutom experter på att lära ut era specifika idrotter. Lita därför på den kunskap och erfarenhet som ni har – och möt alla individer och grupper på samma sätt.

I en förening gör vi inte skillnad på människor, oavsett varifrån de kommer. Att möta alla med ett ”hej och välkommen, på med skorna” kan göra att personer känner sig välkomna.

Kom också ihåg att en idrottsförenings viktigaste,och även enklaste, uppgift när det gäller integration och inkludering av nya målgrupper består i att erbjuda regelbundna fritidsaktiviteter och ett socialt sammanhang för personer som befinner sig i en både svår och främmande situation. Inkludering uppstår när alla som deltar i er verksamhet har roligt och känner sig välkomna i er klubb. ​

Om språk, kommunikation och ledarskap

Många föreningar berättar att kommunikationen med nya målgrupper fungerar bra, även om man inte talar samma språk. Instruktioner och regler kan ofta visas genom gester eller genom att man härmar varandra. I vissa idrotter, såsom kampsporter, är många begrepp dessutom internationella och välkända.

Idrotten är ett universellt språk med ramar regelverk och symboler som gör det enklare att kommunicera.

Vissa föreningar utnyttjar även den stora språkkunskap som ofta finns hos en förenings medlemmar. Kanske har även ni medlemmar som kan förklara er verksamhet på andra språk och som kan fungera som tolkar?

När tävlingslogiken slår till

Idrott kan sudda ut gränser mellan människor. Men idrott kan även skapa och upprätthålla gränser. I många idrottssammanhang görs uppdelningar mellan flickor och pojkar, nybörjare och erfarna, unga och gamla. Dessa uppdelningar bottnar ytterst i en tävlingslogik: deras syfte är att skapa rättvisa förutsättningar för tävlan. Men de kan samtidigt verka exkluderande. Detta är viktigt att tänka på för de föreningar som öppnar upp sina verksamheter för nyanlända. I en allt för tävlingsinriktad verksamhet uppstår nämligen risken att de nya personer som söker sig till klubben får svårt att etablera sig långsiktigt om de befinner sig på fel kunskapsnivå och inte anses ”platsa i laget”.

I barn- och ungdomsidrotten utgör tävlingslogiken ett omdebatterat ämne. Grundproblemet är att ungas idrottande ibland utformas med vuxenidrotten som förebild vilket leder till aktiviteter där kortsiktiga mål, segrar och prestationer blir viktigare än ungas långsiktiga utveckling och välbefinnande. Detta är inte förenligt med idrottsrörelsens egen värdegrund. Dessutom riskerar det att leda till både utslagning och till att unga får negativa upplevelser av föreningsidrott. När idrottsresultat görs överordnat medlemmarnas välbefinnande förloras även idrottens potential som arena för inkludering och mångfald. Om det är allt för viktigt att vinna blir alla förlorare.

Läs mer om barn- och ungdomsidrott