Ryds klätterhall ombyggd – för att möta barnens behov
Linköpings Klätterklubb har byggt om sin klätterhall i Ryd. Genom att optimera befintliga ytor, skapa vertikala väggar och addera en “svavägg” öppnas dörren för nybörjare, yngre och personer med funktionsnedsättning. Satsningen möjliggjordes tack vare RF:s extra anläggningsmedel kopplade till Fritidskortet och föreningens egna insatser.
Sidan uppdaterades: 3 november 2025
Intresset för klättring har länge varit stort, men hallen har varit trång och svår att anpassa för alla typer av klättrare. Att bygga ut lokalen var inte möjligt. I stället valde Linköpings Klätterklubb en mer kostnadseffektiv väg: att bygga om det som redan finns.
– Vi kunde inte växa i kvadratmeter – då fick vi växa i smart ytanvändning. Målet var tydligt: en miljö för alla, inte bara de mest erfarna, säger Johan Persson ordförande.
Tydligare insteg – fler raka väggar och avgränsade zoner
Ombyggnationen skapar en mer lugn och logisk start för nya klättrare. Fler vertikala väggar och bättre avgränsade områden gör att nybörjare kan prova i sin egen takt, utan att trängas med mer avancerad klättring.
– Vi har länge känt att svårighetsgraden varit för hög för den som är helt ny. Det var något som vi ville göra mer välkomnande, fortsätter Johan.
Invigning av klätterhall i Linköping Linköpings Klätterklubb
En central del i satsningen är den så kallade svaväggen, som lutar inåt jämfört med traditionella överhäng. Det minskar belastningen i vissa moment samt underlättar att bygga leder för alla klättrare, unga som gamla och kan anpassas för olika förutsättningar. Ombyggnationen har fungerat bättre än föreningen hoppats på.
– Svaväggen har blivit en favorit. Den underlättar för yngre och kortare – och öppnar dörren för personer med olika funktionsnedsättningar att testa klättring på sina villkor, menar Åsa Wrede vice ordförande
Enklare vägg för den som saknar Grönt kort
För att sänka tröskeln för nya boulderklättrare har även dessa väggar byggts om för att göra klättringen mer lättillgänglig för nya klättrare, men också gett mer plats på marken för säker boulderklättring. Här kan klättrare som ännu inte tagit grönt kort för topprepssäkring börja sin klätterresa om man inte känner sig redo för repklättringen, samtidigt som man som erfaren bouldrare fortfarande kan utmana sig med riktigt krävande problem.
– Som resten av hallen är det verkligen en plats för alla klättrare, säger Johan Persson.
Klätterklubben har redan märkt av att dynamiken i lokalen har blivit mer inbjudande sen invigningen den 14 september.
– Vi ser redan hur prova-på och barnens grupper flyter bättre. Det blir lugnare där det ska vara lugnt – och mer fokus där det ska vara utmanande, avslutar Åsa Wrede vice ordförande.
Regeringens satsning har gjort det möjligt att tänka nytt
Under 2024 fick Riksidrottsförbundet ett utökat stöd till anläggningar och idrottsmiljöer inför lanseringen av Fritidskortet. Ett prioriterat område var nytänkande projekt för att möta nya målgrupper och som Linköpings Klätterklubbs beviljats stöd för.
– Det här är ett klockrent exempel på hur vi, tillsammans med föreningen, kan optimera befintliga miljöer och nå nya målgrupper. Smarta ombyggnationer gör skillnad här och nu – och inspirerar andra att tänka inkluderande, säger Anna Iwarsson ordförande Riksidrottsförbundet.
Klättring i den ny lokalen för Linköpings Klätterklubb Linköpings Klätterklubb
Fakta om projektet
- Ombyggnation av klätterhallen
- Olika zoner för olika utövare
- Enklare vägg för nybörjare
- Ny bouldervägg för att komma in i klättringen
- Anpassade leder för personer med funktionsnedsättning
- Kostnad: 4 700 000 kr · Finansiering: RF 2 350 000 kr, föreningen 2 350 000 kr.
Fakta om Fritidskortet
Fritidskortet är ett initiativ från regeringen med syfte att ge fler barn tillgång till en meningsfull fritid. Det är för alla barn mellan 8-16 och grundbeloppet är 500 kronor per barn och år att använda till att betala vissa avgifter för fritidsverksamhet. Under 2024 fattade regeringen beslut om att tilldela Riksidrottsförbundet medel för att förbereda införandet av Fritidskortet. Totalt handlade det om 250 miljoner som skulle användas till fyra olika områden: stärka verksamheten i socioekonomiskt svaga områden, rekrytera och utbilda ledare, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning samt idrottsanläggningar och idrottsmiljöer.
Exempel på utfall av extra medel:
- 432 anläggningsprojekt i 174 kommuner beviljades ekonomiskt stöd.
- 35 000 utbildade ledare i över 5000 föreningar
- 453 föreningar har fått stöd föra att stärka arbetet i socioekonomiskt svaga områden
- 4 000 skolpaket för att inspirera till rörelseglädje.
Sidan publicerades: 3 november 2025