Hallands idrottsföreningar möter utmaningar – men ligger bättre till än snittet

Totalt har 239 föreningar i Halland, från samtliga sex kommuner och 56 olika specialidrottsförbund, svarat på den nationella anläggningsenkäten som genomförs vart fjärde år.

Lägre tryck på tid och plats – men behoven finns

Andelen hallänska föreningar som upplever ett stort behov av mer träningstid uppgår till 22 procent, jämfört med 25 procent nationellt. På liknande sätt upplever 26 procent av föreningarna i Halland ett stort behov av mer plats eller utrymme – något lägre än riksgenomsnittet på 28 procent. Det är en positiv signal, men fortfarande var fjärde förening som ser utrymmesbrist som ett hinder för sin verksamhet.

En mer oroande siffra är att 10 procent av föreningarna i Halland uppger att de i stor utsträckning har behövt säga nej till nya medlemmar på grund av brist på tider eller yta – jämfört med 7 procent i riket. Ytterligare 16 procent har gjort det i viss utsträckning. Det innebär att var fjärde hallänsk förening har stängt dörren för någon som velat börja idrotta, vilket är ett tydligt tecken på att kapacitetstaket är nådd på många håll.

Bättre tillgänglighet, men renoveringsbehov kvarstår

På tillgänglighetsfronten presterar Halland starkare än snittet. Endast 13 procent av föreningarna bedömer sin anläggning som otillgänglig för personer med funktionsnedsättning, jämfört med 16 procent nationellt. Ytterligare 35 procent upplever anläggningen som delvis tillgänglig, mot 43 procent i riket. Det är ett resultat att vara stolt över, och en bra grund att bygga vidare på.

Däremot upplever 34 procent av Hallands föreningar ett stort renoveringsbehov, vilket är lägre än riksgenomsnittet på 40 procent men fortfarande en utmaning som inte kan ignoreras. Var tredje förening som idrottar i lokaler eller på anläggningar som behöver upprustning är ett problem för både säkerhet och trivsel.

- Anläggningar kostar pengar att underhålla, och det märks i föreningarnas budgetar. Vi behöver tillsammans hitta hållbara lösningar så att det ideella engagemanget kan fokusera på idrotten, inte på läckande tak, säger Annika Svensson, ordförande RF-SISU Halland.

Kostnader belastar föreningsekonomin

Anläggningskostnaderna utgör en tung post i föreningarnas budgetar. Hos 48 procent av Hallands föreningar svarar anläggningskostnaderna för mer än 40 procent av den totala budgeten – i linje med rikssnittet på 49 procent. Samtidigt uppger 24 procent av föreningarna att kostnaderna kopplat till anläggningen är ett stort problem för att kunna bedriva sin verksamhet, vilket är exakt i nivå med snittet i Sverige.

Kommundialogen fungerar – nu gäller det att omsätta den i handling

En positiv signal i enkäten är att 72 procent av Hallands föreningar uppger att de har haft dialog med sin kommun om anläggningsfrågor under de senaste 12 månaderna, vilket är i linje med riksgenomsnittet på 73 procent. Det visar att föreningar och kommuner i Halland har en aktiv kontakt – en viktig grund för det fortsatta arbetet.

- Det är positivt att dialogen mellan föreningar och kommuner fungerar väl i Halland. Nu handlar det om att se till att den dialogen leder till konkreta åtgärder och långsiktiga planer, säger Annika.

Hallands resultat är en del av den samlade bild som Riksidrottsförbundets anläggningsenkät visar nationellt. Trots att Halland på flera punkter klarar sig bättre än rikssnittet, är det tydligt att idrottsrörelsen behöver långsiktiga och samordnade satsningar, från nationell nivå till kommun och föreningsliv, för att barn, unga och vuxna ska kunna idrotta på bra och ändamålsenliga anläggningar.